Vad är syftet med att upprätta en bouppteckning?
Det föreligger flera olika syften med en bouppteckning.
Bouppteckningen är en legitimationshandling för delägarna som ger dem rätt att avsluta konton, överföra egendom inom delägarkretsen. Utan en bouppteckning kan exempelvis inte lagfart beviljas för överföringen av en fastighet. Föreligger flera delägare i dödsboet krävs det utöver bouppteckningen även ett arvskifte för att åstadkomma en överföring av egendom.
Bouppteckningen ger upplysningar om vilka som är delägare och efterarvingar samt vilka tillgångar och skulder som finns i dödsboet. Den bildar även utgångspunkt för själva arvskiftet och utgör ett skydd för arvtagare och legatarier. Bouppteckningen är även en viktig informationskälla för dödsboets fordringsägare som får upplysningar om dödsboets ekonomiska ställning.
Fallgropar och svårigheter
Samtliga tillgångar ska antecknas i bouppteckningen. Det är viktigt att tillgångarna upptagits så att de kan identifieras eftersom det inte annars går att överföra dem till rätt mottagare i samband med ett arvskifte och i förekommande fall åstadkomma en registrering av tillgången, t.ex. i fastighetsregistret, bostadsrättsföreningen eller vid VPC. Om tillgången inte antecknas på rätt sätt kan det krävas en tilläggsbouppteckning för att åstadkomma en överföring av äganderätten.
En annan omständighet som är av betydelse är att rätt personer kallas till en bouppteckningsförrättning. Både delägare och efterarvingar ska kallas till bouppteckningen. Förekommer felaktigheter i kallelseförfarandet måste man börja om från början och kalla alla personer på nytt och avhålla en ny bouppteckningsförrättning. Detta medför naturligtvis ytterligare kostnader. Kallelseförfarandet innebär att den som agerar som bouppteckningsförrättare måste äga god kunskap om arvsordningen för att kunna bedöma vilka som är delägare i dödsboet och vilka som ska klassificeras som efterarvingar. Det är i det sammanhanget även viktigt att ha förmåga att tolka testamenten och andra rättshandlingar såsom äktenskapsförord, gåvohandlingar.
Ett allvarligt problem som kan uppkomma om delägarekretsen upptas felaktigt uppkommer i samband med fördelningen av kvarlåtenskapen efter den döde i samband med arvskiftet. Fördelas egendomen på fel personer kan det uppkomma skadeståndkrav och krav på återbäring av det felaktigt uppburna arvet. I värsta fall är dessutom arvet konsumerat.
Det är även viktigt att se över hur nettotillgångarna fördelar sig i det gemensamma boet. Om efterlevande make har större nettotillgångar än den avlidne kan det finnas anledning att jämka bodelningen. Detta är framförallt viktigt om det finns särkullbarn efter den döde, stora fordringar på dödsboet eller det saknas gemensamma barn och arvet ska fördelas mellan två släktsidor.
Det är även viktigt att se till att göra en ordentlig försäkringsutredning så att de efterlevande inte går miste om försäkringspengar de kan vara berättigade till.
En annan fråga som är av betydelse är informationen till en efterlevande sambo. Finns det anledning att begära bodelning eller är det bättre att avstå från att göra en sådan begäran. Denna fråga kan endast besvaras utifrån en god kännedom om sambolagens regler om bodelning.
Vi har kunskap - erfarenhet - känsla för våra kunder
Det finns således många goda skäl att anlita expertis i samband med ett dödsfall så att boutredningen blir korrekt.
Kontakta Familjejuristerna Ravn & Taylor - vi är experter i familjerätt och ger Dig all service Du behöver, ett positivt bemötande präglat av omtanke och respekt.
Johann Ravn